Tröttare och tröttare

Orken och krafter lämnar min kropp så snabbt att jag har svårt att förstå. Nu kan jag knappt ta mig på stapplande ben från vardagsrum till sovrum, några gånger har jag till och med fått åka rullstol inomhus. Det tar emot, men är ju bara en tidsfråga tills jag får acceptera det helt. Rullstolen som […]

Oplanerad spadag

Vilken dag det blev. Inget av det jag planerat, men en riktig spadag på hemmaplan – helt oväntat. I morse erbjöd min hemsjuksköterska mig helt överraskande att dom skulle tvätta mitt hår, vilket definitivt inte tillhör deras arbetsuppgifter. Men de ville hjälpa mig – och jag tog tacksamt emot. Och det behövdes efter fyra veckor […]

Min grande finale

Onsdagskvällen blir mer fantastisk än jag kunnat drömma om. Har ju laddat för detta i månader, då vi ska få presentera Bendettah och hennes arbete för intresserade. På skakiga ben tar jag mig in i missionskyrkan. Massor av folk möter mig i dörren. Jag försöker passera snabbt för jag har inte kraft att stanna och […]

Energikick

Hon ger oss så mycket energi, Bendettah. Tar in allt med sina stora nyfikna ögon och är som ett barn på julafton när Jeanette och Mats först tagit med henne på ett studiebesök till en grundskola en sen ut på shopping. Stolt berättar hon om barnen på skolan som ville prata med henne. Och full […]

Bendettah

Bendettah är här – som jag har väntat. Denna starka kvinna som driver kvinnocentret i LungaLunga och som jag beundrar så. Hon är nog lite chockad över att se i vilken dålig kondition jag befinner mig… Men jag känner mig peppad av hennes sällskap och får ny energi. På söndagen åker vi ut på en […]

Amfetaminkick

Morfin och amfetamin. Inte hade jag väl kunnat tro att jag skulle sluta mina dagar som knarkare… Men syster Björn säger att det är lugnt. Morfin har jag ju redan tagit i flera månader för att linda smärta och kunna andas bättre när jag haft andnöd. Nu tar jag oftast bara en tablett på kvällen […]

Fånga guldkornen

Dagarna rinner på. Sega ibland, men försöker hitta guldkornen. Det jobbigaste är att jag inte längre kan äta, för då straffar det sig direkt med att jag måste spy upp alltihop. Nätterna är nästan värst. Men tisdagen är underbar och bjuder på strålande sol. Jag säger att jag vill lämna husets väggar och vi ger […]

Tuffaste beskedet

Tuff vecka. Räknar ner tills jag på torsdag eftermiddag ska få träffa min nya onkolog och även ansvarig för studien jag går och drömmer om. Mötet blir inte som väntat och börjar helt fel från början när hon konstaterar att någon studie blir det inte för den har blivit uppskjuten och ingen vet på hur […]

Mat i slang

Lång paus nu, men dagarna glider in varandra och oftast mår jag inget vidare. Illamåendet är nästan ständigt närvarande och jag spyr som en räv. Den senaste veckan har jag knappt kunna behålla någon mat alls. Det gör att Björn säger att nu är det nog läge för näringsdropp. Syster Anna kommer och kopplar in […]

Glad påsk

Idag har jag gjort två tredjedelar av tiden utan behandling och cellgift. Två månader av tre är till ända. Känns skönt, men också lite jobbigt. Vissa dagar känns så långa och ibland tycks tiden snigla sig fram. När jag ser bakåt, upptäcker jag att mycket ändå har hänt. Sniglar sig fram gör tiden verkligen på […]